Torsdagen den 12 feb -09 blev en sorgens dag.Två av mina tre vavvor blev överfallna av en bekants hundar.
Lilla Chilli klarade sig med bara en liten skråma.
Men Albin blev svårt chockad och apatisk så vi tog honom till veterinären som direkt skickade oss vidare till Strömsholms djursjukhus.
På vägen dit var han så slapp i kroppen att för ett ögonblick trodde jag han dött.
Tårarna rann och jag var så fruktansvärt rädd. Jag höll honom nära mig för att ge honom värme och trygghet men han verkade inte riktigt närvarande.
I Strömsholm konstaterade man att han antagligen fått hjärnskador då hans pupiller inte reagerade på ljus.
Jag trodde jag skulle få panik när dom först inte kunde få in nålen i hans lilla ben.
Ville bara skrika rätt ut att dom skulle skynda sig, annars skulle han dö.
Vätske- och kortisondropp sattes in för att häva chocken och dra ur vätska ur hjärnan.
Efter en stund orkade han lyfta lite på huvudet och tittade så intensivt på mig.
Jag pussade på honom och strök min hand över hans päls för att han skulle känna sig trygg.
Röntgenbilder togs och sen placerade man honom i en kuvös på intensiven för att få upp hans temperatur.
Då fick vi åka hem och bara vänta och hoppas...
Senare vid 22.30-tiden var han inte bättre och ett ultraljud togs. Då upptäckte man att han hade en blödning i buken.
Med godkännande från mig, opererades han kl.02.00.
Men hans skador var för svåra och han var i så dåligt skick så fredagen den 13 februari -09 kl.04.30 avled han...
Det smärtar att jag inte fanns hos honom när han somnade in och sättet han skrek på när han hade blivit biten kommer att följa mig länge.
Min älskade lilla Albin blev bara ett drygt år och han fattas mig...
Det här var Albin:
Albin (Sweet Noblesse Golden Eye)
föddes den 17 oktober -07 i en kull på fyra.
Då vägde han bara 105 gram, som 2 jästförpackningar?!
Mamma Ezter var så gullig mot alla sina fyra små killar.
Hans första 8 veckor bodde han hos sin uppfödare Anneli i Nora.
Sen kom äntligen den dagen då vi fick hämta hem honom.
Vi som var vana vid valp på 5 kg fick hem en liten på 861 gram. Det gällde att man passade var man satte ner fötterna.
Albin gjorde sig hemmastadd direkt.
Idag har han hunnit bli dryga året och är en kille med stor självsäkerhet och en envishet som inte är av denna värld.
Men han är så go och han älskar alla människor och vill gärna pussas med alla.
Favoriten är att alltid ha en leksak i munnen då nån kommer och hälsar på eller om jag själv bara varit hemifrån en stund.
Ja, han är en riktig gosegubbe, min lilla goding!!
(Texten skriven hösten -08)